TRUCK TURNER (1974) USA, 91 minuter. Regi: Jonathan Kaplan.

Keep on truckin'

Alltid redo.

Mac "Truck" Turner (Isaac Hayes) är en prisjägare som tillsammans med sin partner får i uppdrag att fånga in den våldsamme och sadistiske hallicken Gator (Paul Harris). Detta väcker Dorindas (Nichelle Nichols), hallickens bordellmamma, vrede och hon beställer ett mord på Truck. Samtidigt konspirerar toppkonkurrenthallicken Harvard Blue (Yaphet Kotto) över ett övertagande av horstallet och Truck blir ansatt från alla håll.

Kattjäveln pissade på skjortan.

Här har vi ytterligare en blaxploitation-klassiker som samlat centimetervis av damm på vår oändligt långa filmhylla. Självklart hör den här filmen till kategorin man borde ha sett för 103 år sedan men å andra sidan är vår fina hylla fylld av sådana våfflor. Så många klassiker - så lite tid!

Det hindrar inte Truck från att använda den.

Eftersom er favoritscientolog var sugen på att göra en skådiskarriär fick han här huvudrollen då diverse vita stjärnor som Robert Mitchum och James Coburn fallit bort. Vilken tur! Istället skrevs filmen om till en blaxploitation-rökare och med den då hete Hayes i huvudrollen fick man även ett garanterat coolt soundtrack på köpet. Just inledningen med den klassiska wah wah-kvackande gitarren sätter tonen direkt, även om det känns lite recyclat från Hayes superhit "Shaft". Ledmotivet ger dock filmen en fin puls rakt igenom. Isaac Hayes är helt enkelt den funkigaste scientologen i världshistorien!

Även militärpoliser är självklart rasister. ACAB!

Hayes är även helt okej i huvudrollen som den slarvige och ölälskande men fruktade prisjägaren. Bra är även Yaphet Kotto som icke-överspelande hallick, om ni nu får det att gå ihop. Även Nichelle Nichols övertygar som bordellmamman som blir stenhård queen bitch. Även om vi aldrig kollat in "Star Trek", där hon är känd ifrån, väcks fördomar om att man med den bakgrunden inte skulle kunna bära en sådan här stenhård roll. Inget kunde vara mer fel. Hon är badass och dessutom stekhet!

FÖRAKTET!

Med skön action, slagsmål, tuffa kameravinklar, biljakter, rasism, hallickar, taskig kvinnosyn, nämnda soundtrack och våldsam uppgörelse har den här rullen det mesta man kan önska av en blaxploitation-film.

BETYG: 5/7 Coolt när Isaac Hayes släpper wah wah-pedalen och greppar puffran.

Nichelle har fantastiska byxor.

"My ass is in good shape!" Ja Nichelle, inga protester härifrån.

Vi tar en till titt på de härliga braxerna.

Snudd på rasistiskt.😊

Inga överdrifter här inte. Fotgängare ÄR så dumma i huvudet. Varför se sig för liksom?

Nerpimpad pimp-bil.

Scatman Crothers med skön frilla för en gångs skull.

The male gaze...

...möts inte alltid av hat.

Lättad kille.

Här dyker Eric Idle och Anthony Bourdains oäkta son upp.*

Han blev så till sig när han såg Hendrix-affischen på väggen.

När hon inte spelar varulv liknar Annik Borel mest Clintans ex Sondra Locke. Här spelar hon en horkaraktär med det innovativa namnet Stalingrad (!)

"You could've bought me some flowers..."

"I got some beer!" BAM!😄

Inte underligt att kissen kissar på sig, med den ölkonsumtionen.

En hallickbegravning är alltid smakfull.

En sån vacker gest att hedra den döde med lite kola.

"This is CNN."

Såhär känns det att bli spottad i nyllet av Yaphet Kotto.

Nichelle fostrar sina luder.

Hon lär dem veta hut - på ett sexigt vis.

Aaaw yeh!

Så går det när man tillbringar mer tid i hattaffären än på skjutbanan.

Vi älskar Yaphets lille underhuggare med bögkeps.

Damn!

Yaphets "This is CNN"-replik verkar inte funka på Nichelle.

Oh no! Nu har kissekatten kissat på sig för sista gången.

Happiness is a warm gun.

Man skulle lätt kunna tro att Isaac har nåt slags peniskomplex.

Skvätt!

LOL. Yaphet skrämmer slag på barnet.

Hur tar man en blaxploitation-film till nästa nivå? Snorricam på Yaphet!

Trailer man blir glad av.

Den smakfulla pimp-begravningen.

Big pimpin' med Nichelle Nichols.

Soundtracket av och med Isaac Hayes.

*Var det en för knepig referens..?