What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

måndag 27 juli 2015

THE MIDNIGHT CAFÉ (1966) USA, 15 minuter. Regi: Herbert Hartig.



Theodore på svamp

Brother Theodore gillade att vara ett flytande huvud i sina monologer.

Brother Theodore berättar här i denna, från hans egen berättelse, adapterade kortfilm om en märklig afton i Wiens dunkla nattliv.

Denna sköna expressionism!

Just det. Sedan kan märkligheterna ta sin början. Vi får väl konstatera att vi inte tillhör de "intellektuella kolosser" som Brother Theodore brukade "squirm of delight" att möta* eftersom en del i denna kortfilm flyger över våra huvuden. För övrigt är det mesta vi sett med den gode Brodern tirader av märkligheter men det är ju just det som gör honom så charmig. Hans form av aggressiv och konfrontativ "stand up tragedy" var unik och han kastade ofta obegripliga hypoteser i ansiktet på sin "dumma" publik som exempelvis den om att människor borde gå på alla fyra eller att det är onaturligt att äta.

Where it's at.

Just i den här kortfilmen har man begagnat sig av en mysig expressionistisk stil med alla de klassiska grepp det innebär. Saker går från märkligt till fullkomligt surrealistiskt med berättelser om ett broderskap av döda människor till en puckelrygg som spelar på harpan som utgör en kvinnas kropp. Är vår hjälte fångad i en dålig svamptripp eller har han faktiskt gett sig i kast med Dödens Brödraskap? Den lilla skräckberättelsen har en känsla av Edgar Allan Poe över sig, vilket kanske inte är så konstigt då Theodore inledde sin USA-karriär med dramatiska Poe-recitationer.

BETYG: 3/7 Ganska svag trea dessutom då detta mest är kuriosa för oss som är nyfikna på Brother Theodore.

Expressionistisk noir-entré.

Baron kallar till sig vår hjälte som bara en baron kan göra.

Mystiken tätnar.

Legenden om The Belphegore Society!

Theo, som då förstås även spelar Baronen, går här nästan in i en av sina hitlerlika tirader.

Och musiken spelade RI-TI-TI-TI RI-TI-TI-TI.

I det expressionistiska Wien intar man giftsvamp på detta vis.

Den maskerade puckelryggen spelar på kvinnan med harpkroppen.

Han är glad, den gamle puckelryggen.

Många ansåg att Brother Theodore var galen.

Hela filmen.

*Brother Theodore brukade sarkastiskt fnysa fram ett "I'm squirming with delight to meet such an intellectual colossus." åt folk som intervjuade honom.



torsdag 23 juli 2015

BLACK BELT JONES 2 (1978) Hong Kong, 89 minuter. Regi: Tso Nam Lee.



Snarare Black Belt Lucas

Detta typiska kinesiska skratt skvallrar om att det inte är en blaxploitation-våffla vi ska ta del av.

En liga i Hong Kong stjäl en otroligt värdefull diamant och för att minimera de enorma kostnaderna skickar det amerikanska försäkringsbolaget sin bäste man, CIA-agenten Lucas (Jim Kelly), till regionen för att leta rätt på den värdefulla stenen.

Norman Wingrove illustrerar en typisk ICKE-cool frilla från 70-talet.

Till vår besvikelse var detta inte någon blaxploitation-rulle utan en vanlig Hong Kongsk kung fu-film. Ja, vi har för vana att inte ta del av någon information innan vi sett en film. Vi är ju inte stormförtjusta i tradiga kinesiska karatefilmer men denna hade ju i alla fall Jim Kelly i en av rollerna.

Varmkorv Hong Kong-style.

Filmen har alltså inte ett smack med första filmen att göra utan man har med all säkerhet bytt ut namnet från originaltitelns "The Tattoo Connection" till ovan nämnda namn. Vi får ta del av en hel del kung fu-fajtande, riktigt usel dubbning, stulen musik och faktiskt även en hel del naket - även om späda asiatiska kvinnor inte är Udda Film-redaktionens preferens.

Jim Kelly gör entré. Som vanligt oklanderligt klädd.

Ljusglimtarna tillhör en fagert friserad Bolo Yeung som dubbats med en superlöjlig cockney-influerad accent; en märkligt Eisensteinsk våldtäktsscen där övergreppet korsklipps med stillbilder på formel 1-bilar till ljudet av dessas motorvrål(!) samt klassiska kinesiska garv där man kastar huvudet bakåt när man skrattar. På en nattklubb spelas det även en hel del Suzi Quatro vilket vi starkt misstänker sker utan den lilla rockstjärnans vetskap eller godkännande.

BETYG: 3/7 Ganska tradig Hong Kong-rulle med en del komiska höjdpunkter.

Ofrivilligt surrealistiskt med färgsättningen i denna scen.

"Håll käften! I kung fu-filmer tål man hur mycket stryk som helst."

"Så sjåpa dig inte över ännu ett Converse-stamp."

Det är en hel del sex i filmen.

Skåda och darra inför denna mans rape face.

Den hjärtlösa våldtäkten inleds...

...korsklippt med dessa bilder.

Bolo Yeung och en polare spöar en tjockis.

Denne äldre herre tar fluktandet till en helt ny nivå.

Tjejerna älskar det!

Bolo är igång och plågar små kaniner.

Bisarr scen som tar dubbning till nya höjder. Bolo & co. sjunger engelska visor.

Bolo vs. Jim Kelly.

Skönhet vinner alltid över råstyrka.

Varför inte slänga in en lealös docka?

Trailer



tisdag 21 juli 2015

BLACK BELT JONES (1974) USA, 85 minuter. Regi: Robert Clouse.



Hayaah whoop whoop

Whut tiiime is it!? Jo, VM i vattenkammad tupé.

Byggnaden som huserar Papa Byrds (Scatman Crothers) karateskola blit plötsligt hett eftertraktad när uppgifter läcker ut om att kommunen planerar att göra om området. Maffian gör sitt bästa för att tvinga Papa Byrd till försäljning och när deras underhuggare går för långt kallas Black Belt Jones (Jim Kelly) in och då särskilt för att beskydda Papa Byrds dotter Sydney (Gloria Hendry). Den unga damen vet dock hur man klarar sig själv.

Som vi påpekade i en tidigare recension** är en volvo alltid en fin backdrop till en karatefajt

Det kändes återigen som om det var läge att plocka ner ett säkert kort från hyllan så det fick bli denna blaxploitation-rökare som fick stå för underhållningen. Trots att filmen har en del komiska element blev vi inte besvikna då vi bjöds på en actionfylld resa genom mikrofonfrisyrfyllda dojos och vattenkammade mafiosofästen.

Scatman med skön tupé. Vattenkammad förstås.

Redan i inledningen är halva slaget vunnet när det fantastiska soundtracket, signerat Dennis Coffey och Luchi De Jesus, brakar igång. Fantastiskt! Det bjuds sedan på mängder av pajig karateaction och då oftast med en Jim Kelly som har ett riktigt Bruce Lee-komplex. Detta manifesterar sig i ett gäng "whoop whoop"-läten som ibland når en sådan intensitet att han mer låter som Dr. Zoidberg* än Bruce Lee. Skitkul naturligtvis.

Den här snubben måste vara släkt med Van Peebles-familjen.

Det blir som sagt lite på gränsen ibland med de komiska inslagen men aldrig riktigt störande, så när inte så vackra men däremot sexiga Gloria Hendry mosar mafiosos med ett skratt gör det inte så mycket. Hon fyrar dessutom av -SPOILER ALERT- den inte alltför PK repliken: "I'll make you look like a sick faggot." DET kallar vi humor.

BETYG: 5/7 Utmärkt blaxploitation-underhållning med underbart soundtrack.

Black Belt Jones tränar vita tjejer i..öhh..studsmatta???

"I iz gone show ya'll da shiiiining bitches!"

"AAAhhh HA HA HA! Da shiiiiining!"

Karatekata känns lämpligt på en begravning.

Fruktansvärt med all denna mansmisshandel.

Pinky är så nöjd med sig själv att han lägger till med en rhyme som heter duga.

"Det här är en kaaaamera. PO-LA-RO-ID-kaaaamera."

Black Belt är supernöjd efter att ha skickat bov genom fönster så denne får ytterst märkliga spasmer.

Så här går det till när två individer med svart bälte uppvaktar varandra. Erotiskt.

Läckert...med de där ninjapjucken.

En vit tjockis sitter och shreddar på stranden.

"Enough uv dat shit honkey muthafucka!"

Vidrigt med detta sexistiska beteende män utsätts för.

Sydney dumpar män på löpande band.

Rena rama Ibiza-skumpartyt.

Trailer

Är detta ascoolt eller? (Fullkomligt retorisk fråga!)

Funkaaay! Håll utkik efter snyggt fejs...

Uslingarna på den där kända hamburgerkedjan kommer aldrig få coolare reklam än denna.

*Just det: Rymdkrabban i "Futurama".