TENEMENT (1985) USA, 94 minuter. Regi: Roberta Findlay.

Värre än Hyresbostäder!!!

Det goda vita gör sig extra bra på en stilett.

I ett slitet hyreshus i ett ruffigt Bronx huserar ett gäng ligister som, när de inte knarkar, terroriserar de stackars mer eller mindre hederliga hyresgästerna i byggnaden. En dag ringer den osympatiske vaktmästaren Rojas (Larry Lara) snuten och tjallar på gänget varpå de blir bortförda, men knappt har hyresgästerna hunnit fira färdigt arresteringen förrän ligisterna blir släppta och är tillbaka samt väldigt sugna på hämnd.

Nej, nu har du missuppfattat det här med "skott i råttan".

Den här kalkonen hade potential att bli riktigt skojig och den går ut hårt med skönt pajig 80-talsrap i form av ledmotivet "Tenement" framförd av Kool Krew. Sedan följer en rad roliga scener där ligisterna är "tuffa" och hyresgästerna allmänt lama. Det blir dock snabbt ganska segt efter det och kalkonfaktorn kan inte riktigt bära filmen. Storyn är förstås fullkomligt utvecklingsstörd där hyresgästerna jagas upp någon våning i taget och betas av en och en. Mellan morden pågår en massa spring i trapporna, ligisterna vandaliserar lägenheter och hyresgästerna gör korkade saker. Eftersom detta är en sådan lågbudgethistoria kan man heller inte blåsa på ordentligt i konfrontationsscenerna utan man försöker göra det så blodigt som möjligt med de små medel man har. Det vilar en anda av hafsjobb över filmen då det i vissa fall känns som om man skrivit scenerna på plats. Den, enligt uppgift, ständigt asfulle kameramannen hade vissa problem med skärpan ibland, men enligt regissören Findlay var han ändå fantastisk...

Bäst att döda den stackars flashande råttan lite till.

Även om jag väntade mig mycket mer av den här filmen fanns det ändå en del skojiga moment som man kunde skratta åt, vilket ändå räddar rullen till viss del. Dessutom var det ganska "spännande" musikval. Förutom ovan nämnda raplåt bjöds vi på en hel del progressiv rock (!) av några typer som heter Walter E. Sear och William Fischer. Utöver det var det någon som lekte med en trummaskin utan att helt lyckas hitta tempot... Vi får även se Paul Calderon i en tidig roll. Han är en sådan där birollstyp man känner igen och undrar varifrån. Trots detta framträdande lyckades han senare landa roller i t ex: "Sea of Love", "Bad Lieutenant" och "Pulp Fiction".

BETYG: 3/7 Jag övervägde att ge högre betyg bara för den härligt pajiga 80-talskänslan i filmen men dumheterna räcker nog bara till en trea.

Paul Calderon är skitnöjd med sin roll i filmen.

Det finns ingen mer obstinat handling än att sätta igång med aerobics när snuten slår till. Karen Russell är otroligt lik en ung Traci Lords på den här bilden. En bild ljuger mer än 29 ord.

Skrattar bäst som skrattar sist Rojas.

Diskret produktplacering.

Blod...

Ånej, inte rape-fejset igen!

Upphetsad fluktare.

Edward Scissorface.

Det är sexigt att kladda med blod.

Tung specialeffekt när blixten slår ner.

Trailer som undkommit YouTubes tuttpolis samt radiospot och teaser.

Även om klippet ovan innehåller tuttar kände jag mig tvungen att klippa ihop lite egna highlights. Notera särskilt gängledarens passionerade spanska brytning.