What is this shit?

Mitt foto
Här presenteras och recenseras skön kultur i form av filmer som oftast ligger utanför den pisstråkiga mainstreamen. Betygen beror helt och hållet på författarens humör för tillfället och god smak har sällan företräde. Ett kulturarv som hamnat i garderobens innersta skamvrå ska lyftas fram och främjas! Samtidigt kan den stora massans film ibland få sig ett värdigt omdöme. Det är fritt fram att lufta allehanda åsikter här.

lördag 13 mars 2010

STOCKHOLM SYNDROME (2008) USA, 75 minuter. Regi: Ryan Cavalline.



Gore- och misärfest i lågbudgetens tecken. 

 Säg den glädje som varar.

 Ett par är ute på en bilresa och stannar till vid ett motell. Synd för dem att ett par lokala trafficking-gangsters råkar utse dem till ett bra byte. Den ene gangstern är dock motvilligt med på den våldsamma kidnappningen som tar plats då han bara gör detta för att bli kvitt en skuld han har till den sadistiske gangsterbossen. Han tycker dessutom att det är en dum idé att ge sig på dessa människor som med all säkerhet har familj hemma som kommer att sakna dem. Gangsterns vresige kumpan vill inte lyssna på det örat då det är ett mycket attraktivt par, inte utseendemässigt utan för att kvinnan råkar vara höggravid. Alltså övermannas paret och forslas till bovarnas högkvarter och där sätter ultrasadismen igång...

Lustigt vilka vändningar livet kan ta ibland.

Den här filmen är nämligen så mycket mer torture-porn än "Hostel" och "Saw" någonsin kommer vara. Låt gå att de filmerna har en helsikes massa mer pengar att lägga på specialeffekter men den här "vinner" på äckelfaktorn. Med mycket små medel har man skapat den ena vidriga scenen efter den andra. Jag brukar ju garva åt när det ultimata tabut att skada barn bryts i filmer, men abortscenen i den här filmen är bara äcklig och ett totalt frosseri i vidrighet. Det fortsätter med utstuderade mordvåldtäkter, ja t o m gärningsmän får smaka på sadismen. Det märks att regissören har inspirerats av "The Last House on the Left" (originalet förstås) då han låter gangsterbossen tvinga en slavflicka att kissa på sig. För tjugo år sedan kanske jag hade tyckt detta var spännande och kanske rent av skrattat åt eländet men nu känns det bara tröttsamt med detta effektsökeri. Det verkar nästan som om man suttit i ett brainstorming-möte och försökt hitta på de taskigaste och vidrigaste scenerna man kunde komma på och sedan sammanfoga dem med en story om trafficking. Titeln känns också som en långsökt ursäkt att sätta en tuff titel på en film. Gangsterbossen förklarar nämligen uttrycket medan han förnedrar slavflickan som då helt agerar i enlighet med detta syndrom. Ja tjenare...

 Abortör som gillar att använda old school-metoder.

Det var faktiskt lite lustigt, om man nu kan säga så, att filmen skulle ta en sådan rå vändning då jag hade förväntat mig en total amatörkalkon. Parets dialog i inledning var nämligen bland det styltigaste jag sett på länge (eller ja... sedan "Female Mercenaries on Zombie Island" i alla fall). Lyckligtvis (?) var bovarna bättre skådisar och paret producerade i alla fall trovärdiga skrik senare i filmen. Jag garvade även åt användadet av effektprogrammet Video Copilot som jag själv nyligen gjort cheesiga effekter med i en reklamfilm. Men nu var ju inte detta någon amatörkalkon då man rent tekniskt utförde ett schyst jobb med den lilla budget man måste ha haft, så överlever man bara inledningsdialogen så befinner man sig i en någorlunda välgjord lågbudgetfilm om än en äcklig sådan med förutsägbart slut.

BETYG: 2/7 Dessa äcklerier roar inte mig (längre). Är jag nybliven moralist? Njae, det känns bara tråkigt med vidrigheter om det inte bjuds på med charm. Jag rekommenderar dock filmen till gore-hundar som inte hunnit plöja igenom en miljard våldsfilmer.
 
 Gangsterboss som behandlar slavflickan till vänster ungefär som myndigheter behandlar arbetslösa. Nä förlåt, det var taskigt sagt...mot gangsterbossen.

Ett rum helt klätt i plast? Är det nån slags renovering på G eller? 

Prällen här verkar i alla fall en smula uppspelt inför vad som komma skall. 

Vad i allsin dar ska du göra med det där rakbladsklädda verktyget??? 

Det verkar som om predikanten talar i tungor så han blir alldeles röd i fejjan. 

 Ett par typer som gillar att köpa slavar. Notera hur man misslyckats med färg och konsistens på fejkblodet. Ack, man har ju gjort samma misstag själv.

Några sköna verktyg är alltid bra att ha till hands. 

 I jämställdhetens namn får ett manligt offer helt omotiverat byxorna nerdragna.

Ajajaj! Foten i en rävsax. Vad göra då? (Lite bättre blod där!)


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar